
Imsejjes fuq l-istandard Brittaniku maħruġ mill-'British Bird Coucil'.
DAQS:
L-akbar possibli. Mill-anqas 16.5 cm.
GĦAMLA:
Munqar;
Qasir, koniku u robust li jżewwaq ir-ras.
Ras;
Wiesgħa w tonda, b’moħħ għoli jsserraħ fuq għonq mimli.
Ġisem;
Qasir, ittondjat u matnazz.
Mill profil trid tidher kurva waħda li tibda minn taħt il-gerzuma, tgħaddi għas-sider u tasal san-naħa t’isfel taż-żaqq. Fuq, għandu jkun kemxejn imqammar mill- kozz tal-għonq san-naħa t’isfel tad-dahar.
Wieqaf fuq il-passiġġiera b’angulatura ta’ madwar 45 grad.
Koxox;
Ma jidhrux.
Ġwienaħ;
Miżmuma sew mal-ġisem li jaslu sa fuq id-denb. Ma jridux ikunu msallbin jew imdendlin.
Denb;
Id-denb irid jidher qasir, ikun magħluq u mifruq lejn it-tarf.

KULUR & DISINN:
RĠIEL:
Munqar;
Kulur il-ġilda ċara.
Għajnejn;
Kannella skuri.
Ras;
Moħħ aħdar, riedni skuri. Ħuġbejn ħadranin aktar ċari.
Skutella u wara tar-ras aħdar kannella.
Mustaċċi aktar skuri. L-għata tal-widnejn griżi.
Dahar;
Aħdar fil-kannella bi strixxi kannella aktar skuri.
L-ngroppa:
Ħadrani li ma’ jikkuntrastax bil qawwi mad-dahar. L-għata ta’ fuq tad-denb aħdar kulur iż-żebbuġa li jaqleb għal ġriż fil-kannella lejn it-tarf.
In-naħa ta’ taħt;
Is-sider u l-gerżuma jridu jkunu aħdar ħaxix jixgħel u safi kemm jista’ jkun li jaqleb iktar safrani isfel lejn iż-żaqq, bl--abjad ta’ taħt id-denb minimizzat l-aktar possibli.
L-għata ta’ taħt tad-denb sofor li jsiru ħodor kulur iż-żebbuġa lejn it-tarf.
Ġnub;
Aħdar kannelli.
Ġwienaħ;
· Spalel – Kannella fl-aħdar li jitwaħħad mad-dahar.
· Pinen primi – Dawn għandhom ikollhom faxex sofor li jgħaqdu f’waħda usa’ fuq ix-xifer t’isfel tal-ġwejnaħ magħluq
· Pinen sekondi – Suwed bix-xfar griżi li jsir usa’ u jsir aktar kannella fuq dawk terzjali.
· Għata tal-ġwienaħ zgħar - Ħodor
· Għata tal-ġwienaħ mediani – Ħodor żebbuġa.
· Għata tal-ġwienaħ kbar – Kannella fil-griż.
· Għata tal-ġwienaħ primi – Suwed bix-xifer aħdar.
· Alula – Isfar jgħajjat.
Denb;
Iswed fit-truf u isfar jgħajjat lejn il-bażi, u bordura griża.
Ir-rix ċentali tad-denb ikunu suwed bil bordura ħadranija.
Saqajn u swaba; Kulur il-ġilda.
Dwiefer; Kulur il-ġilda skura.

NISA:
L-istess għamla tar-raġel.
Il-kulur tal-mara għandu jkun kannella u kulur aħdar żebbuġa. L-isfar fil-ġewnaħ u d-denb ma jkunx wiesgħa u jgħajjat daqs fl-irġiel.
Munqar; Bħal tar-raġel.
Għajnejn; Bħal tar-raġel.
Ras;
Moħħ kannella fl-aħdar.
Ħuġbejn iktar ċari.
Skutella u wara tar-ras kannella b’daqqiet aktar skuri.
Mustaċċi aktar skuri mill-kumplament tal wiċċ. Għata tal-widnejn griżi.
Dahar;
Kannella b’daqqiet aktar skuri, li jifformaw rigi bi dritt xulxin li jidjiequ lejn ir-ras u jispiċċaw in-naħa t’isfel tad-dahar.
Ngroppa;
Ħadra. Għata tad-denb ta’ fuq aħdar żebbuġa li jaqleb għal kannella lejn it-tarf.
Taħt;
Gerżuma kannella griża fl-aħdar.
Sider kannella ċar fl-aħdar b’daqqiet aktar skuri.
Id-daqqiet ta’ fuq is-sider huma usa’ u inqas jgħatu fl-għajn.
Iż-żaqq aħdar ċar li jibjad aktar l-isfel.
L-għata ta’ taħt tad-denb ikunu griżi fil kannella ċar.
Ġnub; Kannella.
Ġwienaħ;
· Spalel - Kannella
· Pinen primi - Suwed fil kannella bix-xfar sofor. L-isfar dejjaq u ċar aktar minn tar-raġel.
· Pinen sekondi – Suwed fil kannella bix-xfar griżi fil kannella.
· Għata tal-ġwienaħ zgħar – Aħdar żebbuġa.
· Għata tal-ġwienaħ median – Aħdar żebbuġa jgħati fil kannella.
· Għata tal-ġwienaħ kbar – Kannella fil-griz.
· Għata tal-ġwienaħ primi – Suwed bix-xifer aħdar.
· Alula –Sewda fil kannella bix-xifer ta’ barra isfar.
Denb;
Rix iswed bix-xifer ta’ barra isfar. Rix tan-nofs iswed fil-kannella.
Saqajn u swaba; Kulur il-ġilda.
Dwiefer; Kulur il-ġilda skura.

Nota dwar id-Daqs:
Għalkemm għasafar kbar huma ppreferuti, id-daqs m’għandux itellef fil-kulur jew fl-għamla.
L-istandard jesiġi li l-verdun ikun l-akbar possibli, dan imma jista’ jwassal sabiex jinħolqu numru ta’ mankamenti bħal rix difettuż, fertilita baxxa, għasafar batuti u mmunita dgħajfa. Min irabbi, m’għandux inissel minn għasafar bħal dawn, u jara li ma jkattarx dawn id-difetti.
Nota dwar l-Għamla:
Ir-ras m’għandiex tidher forma ta ‘lenbut’ jew ‘kaxxa’. Il-moħħ għoli li jibda minn mal bażi tal munqar ta' fuq. L-iskutella trid tkun wiesgħa minn quddiem għal wara.
Il-ġisem irid ikollu dehra kompatta u mibruma, ttundjata u robusta.
Difetti f’Għamla:
Ras dejqa. Għajnejn mhux f’posthom. Munqar kbir ħafna jew zgħir iżżejjed.
Wieħed mill-akbar difetti f’ħafna vrieden hija linja dritta mill quċċata tar-ras sat-tarf tad-denb, magħrufa bħala ‘dahar twil’ jew ‘rampa’. L-ebda għasfur b’dahru dritt ma jista’ qatt ikollu il-forma tonda mixtieqa. Għar minn hekk hu meta d-dahar ikun imqammar l-isfel.
Għasafar sfigurati jew f’għamla ta’ lanġasa.
Ħxuna zejda fuq is-sider u ż-żaqq, li tkerraħ.
L-għasfur m’għandux ‘ipoġġi’ jew joqgħod ‘qroqqa’ fuq il-passiġġiera.
Gwienaħ miżmuma ħazin. Denb twil.
Dwiefer miksura jew nieqsa.
Nota dwar il-Kulur u d-Disinn fir-Raġel:
Għalkemm kulur kannella fuq ir-ras, dahar u l-ġnub m’għandhomx jitqiesu bħala difetti, għasafar iktar ħodor huma meqjusa superjuri.
L-għata ta’ taħt tad-denb isfar huwa aħjar.
Id-disinn ta’ fuq id-dahar jaqla’ iktar lill-għasfur.
Għasafar buff juru inqas kulur minn dawk intensivi, u huwa diffiċli sabiex verdun buff jgħeleb lil wieħed intensiv, pero buffs b’kulur tajjeb kulltant jirbħu wkoll għaliex dawn ħafna drabi jkunu akbar u ta’ għamla aħjar minn dawk sofor.
Difetti fl-Irġiel:
Kulur maħmuġ jew imdaħħan, fejn l-għasfur ikun jidher skur.
Sider u zaqq li jkunu mniġġsa bil kannella.
Isfar mitfi.
L-isfar fid denb li jkun qasir jew l-iswed tat-tat-tarf ikun wiesgħa żżejjed.
Nota dwar il-Kulur u d-Disinn fin-Nisa:
L-abjad madwar l-rqiq tal-għasfur huwa iktar mifrux fin-nisa u dan ħafna drabi jinfirex sa fuq iz-zaqq.
Nisa intensivi ġeneralment juru ħafna kulur fuq is-sider, u jekk dawn ikollhom daqs u għamla tajba ikunu rebbieħa.
Għalkemm nisa buff ta’ kwalita tajba l-biċċa l-kbira jirbħu fuq nisa sofor, dawn imbagħad ħafna drabi jingħelbu minn raġel intensiv għall-aqwa verdun.
Difetti fin-nisa:
Għasafar bajdanin iżżejjed.
Noti Ġenerali:
L-għasfur għandu jkun kalm u juri ruħu kburi u kunfidenti meta jkun għal wiri. Dan ma għandu jiddejjaq xejn minn nies li jħarsu lejħ.
Fejn l-intensiv u l-buff ikunu tal-istess kwalita, l-intensiv għandu jirbaħ
Pero fejn il-buff li jkollu kulur tajjeb ikun ta’ għamla isbaħ allura dan għandu jingħata l-preċedenza.
Difetti ġenerali:
Għasfur nervuż u li ma’ jkunx imħarreġ sew għall-wirja.
Preżentazzjoni fqira.
Large Type Greenfinch
Show Standard
Based on the British Standard set by the British Bird Council.
SIZE:
As large as possible. 16.5 cm minimum.
TYPE:
Beak;
Short, heavy and conical that must complement the head.
Head;
Broad well rounded head with good rise and well cushioned at front, set on full neck.
Body;
Short, nicely rounded and thick set, of strong appearance.In profile there should be a round sweep from below the throat, down the belly to underneath the vent. Likewise there should be a convex curve from the back of the neck to the rump.
Set well across the perch, standing at angle of approx. 45 degrees.
Thighs;
Not visible.
Wings;
Well kept against body covering the uppertail coverts, should not be crossed or hanging.
Tail;
Relatively short, closed and distinctly forked.
COLOUR & MARKINGS:
COCKS:
Beak;
Of a pale flesh colour.
Eyes;
Dark brown.
Head;
Forehead green, dark lores. Supracilium lighter green.
Crown and nape green brown. Moustachial stripes, darker, should be evident. Ear coverts grey.
Mantle;
Green brown with darker brown streaks.
Rump;
Green not contrasting with mantle. Uppertail coverts olive green to greyish brown distally.
Underside;
Breast and throat to be a rich, bright grass green as clear and solid as possible blending into a yellower hue towards the lower belly keeping the white around the vent to a minimum.
Undertail coverts yellow blending to olive green distally.
Flanks;
Green brown.
Wings;
$1· Scapulars – Green brown blending with mantle.
$1· Primaries – To show rich yellow wing bars, forming a long blaze on lower edge of folded wing.
$1· Secondaries – Black with grey fringes which become more broad and brownish on tertials.
$1· Lesser coverts – Green.
$1· Median coverts – Olive green.
$1· Greater coverts – Brownish grey.
$1· Primary coverts – Black with green edging.
$1· Alula – Bright yellow.
Tail;
Black with brilliant yellow basal patches having slight grey outer edge.
Middle tail feathers black with green edging.
Legs & toes; Flesh color.
Nails; Dark flesh.
HENS:
Similar type to male.
Colour to be of rich brownish and olive hues. Yellow in wings and tail not so extensive and bright as in male.
Beak; Similar to male.
Eyes; Similar to male.
Head;
Forehead brown tinged green. Supracilium lighter.
Crown and nape brown with darker markings.
Moustachial stripes, darker brown should be evident. Ear coverts grey.
Mantle;
Brown with darker streaks. Markings on the back are aligned, narrowing towards the head and ending at the lower back.
Rump;
Green, uppertail coverts olive green to brown distally.
Underside;
Throat greyish brown with green tinge.
Breast light brown with green tinge having darker markings.
The markings over the chest are wider and less evident.
Belly light green progressing to white around vent.
Undertail coverts grey with light brown tinge.
Flanks; Brown.
Wings;
$1· Scapulars - Brown.
$1· Primaries - Black Brown. Yellow outer fringe, narrower and less bright than in male.
$1· Secondaries - Black Brown with grey brown fringes.
$1· Lesser coverts - Olive green.
$1· Median coverts - Olive green to brown.
$1· Greater coverts - Brownish grey
$1· Primary coverts - Black with green edging.
$1· Alula - Black brown with yellow fringe.
Tail;
Black with yellow outer edge. Middle tail feathers black brown.
Legs & toes; Flesh color.
Nails; Dark flesh.
Size Note:
Though larger birds are preferred, size should not be detrimental to colour and shape.
The standard calls for the greenfinch to be the largest possible, however selecting greater birds might induce the appearance of a number of handicaps, namely; defective plumage, decreased fertility, weakness and low immunity. No breeder should aim to perpetuate such bad faults and breed from birds with such traits.
Type Note:
The head should not appear angular or ‘boxy’. There should be a good rise from above the base of the upper mandible giving the appearance of a distinct forehead. The skull should be wide across the top and broad at the back.
The body should compact and plump with a robust and rounded appearance.
Type Faults:
Narrow skull. Eyes badly positioned. Too large or small beak.
One of the biggest faults evident in many greenfinches is the appearance of a straight line from the top of the head to the tip of the tail sometimes referred to as “a back like a ski slope” or the bird being “long sided“. No bird with a straight back can have the desired rounded appearance. Worse still is the bird whose back is concave or dipped inwards.
Deformities, pear shaped, overweight on chest and vent area causing bad posture.
Birds should not be crouched or squatting on perch.
Bad wing carriage. Long tail. Missing or broken nails.
Color & Markings Note:
Male;
Although brownish hues on the crown, back and flanks are not to be considered as faults, greener birds are considered superior.
Yellow undertail coverts are considered an asset.
Back markings are an enhancement.
Buff birds obviously show less colour than yellows and it’s difficult for a buff greenfinch cock to beat the best yellows although highly coloured buffs sometimes do win as they often are superior in type and size to many yellows.
Male Faults:
Colour impurities such as smokiness or too much grey suffusion, giving a dark appearance.
Brown infiltration on the breast and belly.
Yellow being pale.
Yellow basal patches on tail too short and black extremities too long.
Color & Markings Note:
Female;
The white around the vent area is more extensive compared to the males often extending over the abdomen.
Good yellow hens will show a lot of colour particularly on the breast and if they have decent size and good type will often do a good deal of winning. Although good quality buff hens will often beat the yellows in their class they often then get beaten by a yellow cock for Best Greenfinch.
Female Faults:
White too extensive giving the impression of a pale bird.
General notes:
Bird must stand proudly and resolutely on its perch staring confidently at onlookers.
Where yellow and buff exhibits are of equal merit, yellow to take precedence. However where a buff of good rich colour is of a superior type, buff must then take precedence.
General faults:
Poor presentation, insufficiently trained, unsteady bird.
